Dressyr!
Idag var jag och Affu alltså på Andreas dressyrlektion. Tyvärr blev det inga bilder för lektionen var så tidigt på morgon så vår fotograf orkade inte stiga upp (10.15 är tydligen tidigt för vissa!)...;)
Vi värmde upp länge på egen hand, 20 min skritt i terräng och efter det jogga vi runt en stund i manegen före vi börja träna ordentligt för Andreas.
Eftersom Affu lätt blir bakom skänklarna och bara kurrar ihop sig (blir bakom bettet) så koncentrerar vi oss på att få honom och bjuda fram till händerna som skulle vara helt stilla. En gång "väckte" Andreas honom med ett longeringspö och det var som om han skulle ha tryckt på en startknapp, för efter det rörde han sig otroligt bra fram.
Vi gick också igenom min egen sits en hel del. Jag fick beröm för att ha en bra sits, men jag har en tendens att dra upp benen och hälarna. Det beror troligen på att Affu är lite bakom skänklarna och då känns det som om man skulle ha mera effekt på hästen när man trycker med hälarna än med vaderna, vilket ju inte stämmer.
När man rider för Andreas märker man hur lätt ridning är (eller borde vara!) egentligen. Det brukar oftast vara så att desto mindre man gör, desto bättre börjar hästarna gå. Man skall inte försöka kombinera för många hjälper samtidigt. Men det som Andreas sa till oss var att jag skall få Affu att förstå att jag menar allvar med det jag säger. För nu frågar han hela tiden att :"måst jag på riktigt gå", och då blir ridningen tung.
Vi var båda helt genom svettiga efter timmen, så den var effektiv åtminstone och många nya tankar och "aha"-upplevelser har vi i bagaget!
Här kommer ändå en gammal bild på Affu
//Anna
Vi värmde upp länge på egen hand, 20 min skritt i terräng och efter det jogga vi runt en stund i manegen före vi börja träna ordentligt för Andreas.
Eftersom Affu lätt blir bakom skänklarna och bara kurrar ihop sig (blir bakom bettet) så koncentrerar vi oss på att få honom och bjuda fram till händerna som skulle vara helt stilla. En gång "väckte" Andreas honom med ett longeringspö och det var som om han skulle ha tryckt på en startknapp, för efter det rörde han sig otroligt bra fram.
Vi gick också igenom min egen sits en hel del. Jag fick beröm för att ha en bra sits, men jag har en tendens att dra upp benen och hälarna. Det beror troligen på att Affu är lite bakom skänklarna och då känns det som om man skulle ha mera effekt på hästen när man trycker med hälarna än med vaderna, vilket ju inte stämmer.
När man rider för Andreas märker man hur lätt ridning är (eller borde vara!) egentligen. Det brukar oftast vara så att desto mindre man gör, desto bättre börjar hästarna gå. Man skall inte försöka kombinera för många hjälper samtidigt. Men det som Andreas sa till oss var att jag skall få Affu att förstå att jag menar allvar med det jag säger. För nu frågar han hela tiden att :"måst jag på riktigt gå", och då blir ridningen tung.
Vi var båda helt genom svettiga efter timmen, så den var effektiv åtminstone och många nya tankar och "aha"-upplevelser har vi i bagaget!
Här kommer ändå en gammal bild på Affu
//Anna
Kommentarer
Postat av: Matilda
Vilken superfin blogg förresten! :D
Kram,
Matilda
Trackback
